givemefuel

Nu är det oktober igen, en hemsk månad i mina ögon. Den femtonde oktober 2010 är det ett år sedan vi förlorade morfar till andra sidan. Jag har tänkt mycket på dig den senaste tiden och jag vet inte varför jag bävar mig inför ettårsdagen, men det känns som att allt kommer att komma igen på något vis. Den dagen när allt hände rullar fortfarande som en film i huvudet på mig vissa dagar, jag kommer fortfarande ihåg varenda liten detalj... Ja, det var en hemsk dag för oss alla, men nu när jag tänker på dig så tänker på alla fina minnen vi har istället. För det är det vi ska komma ihåg, vi ska komma ihåg dig som du var innan du blev sjuk och allt skit hände. Jag kommer ihåg ditt skratt, dina kramar, när du kallade mig för din lilla fislisa, när vi dansade och sjöng till En kväll i juni, alla födelsedagar, julaftnar, alla högtider vi firade tillsammans, när vi fiskade, ja, jag kommer ihåg dig i dina blå snickarbyxor, när vi fick åka med dig i din traktor. Ja, allt det där bär jag med mig hela tiden och det är jag glad för.

Hoppas du har det bra var du än är, jag saknar&älskar dig! ♥