givemefuel

Ett nystädat hem är rätt jävla skönt. Och nu slog det mig att jag börja längta hem litegrann, och då slog det mig att det inte har slagit mig tidigare. Flyttade för nästan tre veckor sen, borde jag inte ha längtat hem tidigare? Nej, det borde jag inte, för jag har det faktiskt jättebäst här i Örebro. Jag har en hel hög med underbara människor runt omkring mig dygnet runt, så jag har ingen rätt i hela världen att klaga. Det som också slog mig är att jag är så jävla glad över att inte ha några jävla kärleksbekymmer som så många andra har, visst jag har gått och blivit nunna, men det är ju asbra så länge jag har mina vänner liksom. Vad ska man med kärleksbekymmer till? Det verkar ju så onödigt, visst? Så jag tänker fortsätta vara nunna resten av mitt liv! Deal?